Tänk om vi nån gång kunde komma överens om att…


Oavsett hur mycket det än ljugs om ett visst spörsmål, så blir inte lögnen mer sann för att man hela tiden ser till att den upprepas.

För några år sen hade jag, förutom de övriga konton jag har och som jag har använt mig av på sociala medier, även sett till ha ett konto även på det sociala nätverk som kallas Mewe. Men det är och har varit högst sällan jag har använt mig av den sajten för där jag skriver om ditten och datten. Men så igår loggade jag in på det konto men som sen så länge har varit icke aktivt för att så se om det fanns något som kunde tilldra mig med visst intresse och som jag sen kunde spinna vidare på i nåt meningsfullt meningsutbyte.

Och det gjorde det också, men inte på det sätt som jag hade hoppats på att det skulle se ut. För det första jag lade märke till när jag hade loggat in, så var det ett en viss person som med bestämdhet hävdade att Förintelsen aldrig har ägt rum. En av alla dessa förintelseförnekare hade alltså med viss precision presenterat sig för vad han var för slags underlig person för sin omgivning.

Det enklaste hade kanske varit att helt sonika be den personen fara åt helvete, men eftersom det sällan eller ens aldrig brukar bita, än mindre att det fungerar, med att man smular sönder en sådan persons argument i väldigt små partiklar, så valde jag istället ett helt annat sätt för på så vis undkomma den här typen av sjuka individer, men och som det dessvärre vimlar av på nätet idag. Så vad var det då jag gjorde? Mycket enkelt och snabbt tog jag sen bort mitt konto från den plattformen.

Hurra vad bra jag var då va? Nej, det är faktiskt inte så det känns, anledningen är det här. Inte för att jag har några problem med den här texten, vilket är hämtat från den här kontexten som jag här länkar till, utan mer handla det om det om den alltmer tilltagande förvirringen i vår tid kring i vad som menas och avses med yttrandefriheten i dess rätta mening. https://www.regeringen.se/4a9e2d/contentassets/75d201905e5d468b97b8e8bf5e4d1839/kriminalisering-av-fornekande-av-forintelsen-och-av-vissa-andra-brott-dir.-202187.pdf

Kommittédirektiv
Kriminalisering av förnekande av Förintelsen och av vissa andra brott
Beslut vid regeringssammanträde den 20 oktober 2021
Sammanfattning
Samhället har ett ansvar för att kunskap om Förintelsen och andra folkmord
förs vidare och för att hindra att något liknande händer igen. Många av
Förintelsens överlevande har nu gått ur tiden och kan inte längre genom sina
personliga vittnesmål stärka motståndskraften mot falska påståenden om att
Förintelsen inte har ägt rum.

Om yttrandefriheten kan bli en belastning för det fria ordet så…


Under det paraply som går under betäckningen, yttrandefriheten, vilket jag själv är av den bestämda uppfattningen om att det är inget som får ruckas på, så har jag då och då återkommit till frågan vilka krafter det är i vårt samhälle som vill ändra och som vill ha en grundlagsändring inom detta område.

När så den episka frågan har lyfts fram i diverse sammhang, inte minst på social media, där det allt som ofta inte handlar om hur högt i tak man gå för att i skrift eller i bild ge uttryck för sina åsikter, utan vad som mer ligger närmare sanningen i de här sammanhanget, så handlar det inte om hur mycket utrymme för vad som inom yttrandefrihetens ramar finns plats för, utan idag är allt istället mer koncentrerat till hur mycket det går att tämja på gränserna innan så att säga repet brister och går sönder.

Twitter har ibland kallats för denna tids största kloak. Idag förstår jag varför. För efter det att nyheten nått oss om att Sven Wollter har dött så dröjde det inte länge förrän de värsta avarterna av ett fullständigt besinningslöst beteende hos en del individer igår trädde fram, där de utan att skämmas för sig skrev de mest nedlåtande kommentarer kring Sven Wollter och om han som person. Tonläget var så av deprimerande art, att därför vill jag inte här återge vad det var som där skrevs.

Michael Pålsson har skrivit några bra ord om det här

 När det gäller våra egna, individuella åsikter, har vi sällan några bekymmer med att försvara yttrandefriheten. Särskilt inte om det skulle vara våra egna åsikter som är i fara att begränsas. Däremot blir vi sällan lika upprörda över lite inskränkningar här och där i andras yttrandefrihet när deras åsikter går på tvärs med våra egna uppfattningar. https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/kronikor/112927-till-forsvar-for-yttrandefriheten/