Det som polisen vill tona ner – Råslätt då och nu.


Under några år på 90-talet var det några släktingar till mig som var bosatta i Jönköping, närmare bestämt på Råslätt.

Eftersom vi då inte bodde så långt bort från varann, så hände det att jag vid flertal tillfällen var på besök hemma hos dem. Därför var det inte svårt att få en uppfattning om, både om hur de trivdes att bo där, men det som jag även fick en uppfattning om när vi var var ute och gick omkring i de kvarteren, eller när vi vid nån lekplats lekte och roade oss med deras små barn en stund var det var en trygg och säker miljö för deras barn att växa upp i.

Men idag är läget ett helt annat mot var det var då.

Så här säger, Peter Magnusson, föreståndare för den frikyrkoförsamling som på Råslätt bedriver sin verksamhet.

Skjutning på lekplats blev start

”Han har själv bott i förorten i närmare 40 år – och har aldrig varit med om något liknande tidigare. Det hela startade i april då en skjutning ägde rum bland barn på en lekplats, och ett mord strax därefter skedde på en annan lekplats. Sedan augusti har de kriminella tagit över torget och affärscentrum, beskriver han.

– Våldsutvecklingen har eskalerat i ett område som annars har varit ganska tryggt i många år. Jag har försökt att lyfta det här med kommunen och polischeferna, men de har snarare velat tona ner det hela, medan däremot de poliser som jobbar på gatunivå har sett vad som sker, säger Peter Magnusson.” https://www.dagen.se/nyheter/2020/12/10/frikyrkans-bil-sprangdes-i-jonkopingsforort/

Idag är det mer eller mindre vardagsmat där man läser om vad som kallas, socialt utsatta områden, där det händer saker som för tankarna till att det rör sig om en svårt drabba krigszon nåntans i mellanöstern, där stridande klaner och olika slags grupperingar strider mot varann i konflikter som aldrig tycks ta slut. Men och som det alltid är där det pågår ett krig, så är det ofrånkomligt att det är de civila som är de mest sårbara och utsatta för krigets helvete, och för vilka tragiska följder de fått för de som inte bara tvingats fly från sitt land, utan som även kostat dem deras liv.

Det är i sanning en orolig planet vi bor på.

Men för att helt kort återgå till det jag inledde det här inlägget med, så är det minst sagt häpnadsväckande det som Peter Magnusson säger. För trots det faktum att polisen, i den regionen av landet är väl medvetna om den händelseutvecklingen och som nu har lett fram till det kaos där inte ens de barn som är ute och leker kan vara försäkrade om att de inte kan råka illa ut, vilket till och med är ett högst troligt scenario för dessa små osyldiga stackare, så vad ger då polisen för svar till de som är oroliga och som inte längre känner sig trygga i sitt eget bostadsområde? Jo, då väljer man att istället tona ned det hela. Hur är det möjligt? Det går över min fattningsförmåga att man kan inta en sån passiv och slapp, en i det närmaste likgiltig attityd från polisens sida.