Hur svårt kan det vara?


Att istället för och som jag ofta har haft som vana att när jag är törstig, detta genom att försökt släcka törsten genom dricka en läsk, istället byta ut det mot ett fräscht kallt glas med vatten? Jag vet inte hur många gånger det har hänt att min dotter, den äldre av dem, att vid upprepade tillfällen, har försökt att få in i min trögtänkta hjärna till få in betydelsen av hur viktigt det är att man fyller på sig av rätt slags vätska under en och samma dag.

Men sen efter den avhyvling jag fick av henne i förra veckan, detta efter att hon hade fått veta att nånting inte riktigt står rätt till med mina njurar, så då tänkte jag att, det är nog bäst att göra som hon säger. Att hon dessutom är betydlig mer bevandrad gällande mat och dryck mot vad jag är och som jag säkert nånsin kommer att bli, vilket har sin förklaring i att hon är kökssamordnare i en av de kommunala skolorna här i stan. Men så har hon också många års erfarenhet av att som kock arbetat inom det yrket, vilket hon för övrigt är utbildad inom. Så vem det är av oss som sitter inne med de rätta kunskaperna i fråga om vad man både äter och dricker, det råder det ingen tvekan om det är.

En kraftig överviktig man – Det är jag det.


När jag häromdan tog mig en närmare titt på vad mitt BMI ligger på, så visade det sig att det numera ligger på 37,6.

Det är naturligtsvis inte bra, vilket jag själv nu har kommt underfund med att det inte är, hör och häpna.

När det gäller att mer specifikt tala om mina viktproblem, vilket vem som helst förstår som är lite insatt kring den här problematiken, att det här är inget som jag kan skjuta upp till lite längre fram i framtiden, utan snarare är det något jag nu omgående behöver och som jag nu måste ta tag i.

Utan vad det faktum är och vad det faktiskt handlar om, så är det helt och hållet upp till mig själv, huruvida om jag nu vill fortsätta med att leva så slarvigt som jag har gjort, i flera års tid, med allt annat vad det har inneburit med icke så sunda matvanor, där det inte har gått en helg utan att jag inte har vräkt i mig en massa godis, snacks och läsk, men nu har det inte ens varit begränsat till fredag, lördag och söndag då jag proppat i mig av alla tänkbara onyttiga saker, för det mesta har jag köpt mig nån påse, gärna chips också, nån dag mitt i veckan också.

Och det är där jag befinner mig idag, med den så kraftiga övervikt jag nu släpar omkring på.

Men om det finns nåt som är positivt med det här, så är det att jag nu har kommit till insikt, och det är ju där som allt har sin början till där man så att säga kan börja om från början, och att man får nånting gjort. För i och med att man själv har kommit till insikt om vad det är som behöver göras, utan att någon annan har tjatat och gnatat på en, så händer det som så ofta sker, åtminstone fungerar jag på det viset, att ju mer nån tjatar och håller på, desto mer motvalls blir jag då, och då är det inget som händer.

Men det här har jag vid flertal tillfällen sagt och ävn skrivit om. Så vad är det då som som säger att jag skall lyckas så mycket bättre den här gången, särskilt eftersom det inte finns så mycket som talar till min fördel? För med tanke på hur många gånger jag har misslyckats och gett upp innan jag ens har kommit halvvägs fram till de målsättning jag har satt upp, så har jag svårt att tro på mig själv att det ska fungera den här gången.

Leva vill jag nog gärna göra ett tag till, innan…