Det är en fråga som i allra högsta grad är en relevant ställd fråga, inte minst för att det idag är förintelsens minnesdag.
Men hur dessa människor som överlevde förintelsens fasor med sin fortsatta resa genom livet, med bibehållt förstånd kvar i sina sinnen, det är något som övergår mitt förstånd till hur det är möjligt.
Ulf Cahn har sagt. Jag citerar
”Aldrig mer!” ” Brukar det heta när vi diskuterar förintelsen. Vi ska minnas för att det inte ska kunna hända igen. Jag kan lova dig att det aldrig kommer att hända igen. I alla fall inte så länge Israel finns. Israel är den enda garanten för att en Förintelse mer aldrig ska äga rum.” Slut citat.
Men återigen, vad hände och blev det av dessa barn på bild som inte då kunde ta sig ut därifrån på egen fot utan som fick bäras ut därifrån? Och vem bar dem sen genom livet när deras egna ben inte bar dem?
Nu ska jag titta på den här dokumentären på SVT Play.https://www.svtplay.se/video/29525484/barnen-som-overlevde-hitler?id=jJZRqZ9
Dagar ur mitt liv 
En annan sak och som jag också tycker känns mycket skrämmande så är det det faktum att det inte går så långt tillbaka till de generationer sen det alt det här hände. Förhoppningsvis har mänsklighteten lärt sig nånting av sin historia.
GillaGillad av 2 personer
Alltså jag växte upp med alla som hade överlevt. Mina föräldrar, alla släktingar och deras vänner var med om det plus mina vänners föräldrar o.s.v. Jag var omgiven av män utan armar eller ben, blinda eller med otäcka ärr på kroppen.
Inte alla har varit i koncentrationsläger men det räckte med krigets upplevelser som soldat, flyktingar och mycket mera. Min pappa har berättat fruktansvärda saker som han hade sett eller varit med om.
Livet fortsatte men väldigt många hade stora psykiska problem förstås.
GillaGillad av 2 personer
Ja, det var ett hemskt jobbigt program att titta på.
GillaGillad av 1 person
Tittade på TV-dokumentären här om kvällen. Sevärt fast jag grät.
GillaGillad av 2 personer