På väg mot, men vem vet vart?


Idag har jag tagit mig i kragen så att jag för första gången det här året har varit ute och gått en runda. Inte illa.

En känsla och som det tycks som om att jag delar med många andra är känslan av hur lite vi vet om vad som komma skall, det är en mycket märklig känsla. Och eftersom det inte finns nån som vet, ingen som kan ingjuta lite hopp i oss om att, snart vänder det åt det andra hållet, i positiv riktning, så finns det heller ingen vi kan fråga till råds om i faktisk mening egentligen inget alls som är värt för oss att veta.

Så vad gör vi då under tiden medans vi fortfarande är kvar i livet, vad gör vi med våra liv? För inte är det väl kört för mänskligheten?