Igår fick jag en blackout.


Det är tur att det inte händer så ofta, men igår blev precis allting svart. Faktum är att från eftermiddagen och framåt så kommer jag knappt någonting av vad som hände igår, men enligt min fru hände det i alla fall inget som hon tyckte var uppseendeväckande, så tydligen skötte jag mig nog rätt bra, trots allt.

Men det är och känns ändå otäckt när något sånt där händer, särskilt när man inte minns ett dugg av vad som har hänt. Visserligen har jag inte mått nåt så vidare bra på senare tid, men det har också sin förklaring, tror inte det behövs nån mer och större utläggning till det.

Men idag har det tack och lov känts mycket bättre, åtminstone bra mycket bättre mot hur jag mådde igår. Tidigare idag, närmare bestämt tidigt i morse, var jag på återbesök Ryhovs sjukhus. Syftet med besöket var att en sjuksköterska skulle kolla igenom mina nyopererade sår för att nu kolla upp så att det såg bra ut. Och det gjorde det enligt vad hon sa, för efter så här idag veckan efter operationen, så tyckte hon det såg ut som att det har läkt ihop bra så här långt. Men det är först i nästa vecka som jag ska boka en tid hos distriktssköterskan för att sen få stygnen bortplockade.