G som grubblerier.


Jag har så länge jag kan man minnas varit en person som till och från, mest till faktiskt, har grubblat och funderat en massa hit och dit på vad som är meningen med livet. Och när man är funtad på det viset så är det inte alltid fullt så enkelt att slå av den knappen, men sanning att säga så är jag nog en rätt komplicerad individ när det kommer till kritan. Svår att förstå sig på.

Men varför man skall vara som alla andra, liksom att man var stöpt i samma form, det har jag aldrig förstått mig på vad det för slags mening med det.

Det bästa är naturligtvis är att oavsett vad folk tycker och tänker om en, och det vet man ju kan skifta en hel del människor emellan, så får man aldrig göra avkall på den som man själv är och som man har sin identitet i.

Men ju mer jag har ansträngt mig till att försöka att både förklara för mig själv och att förstå vad som är den yttersta meningen med varför vi överhuvudtaget finns till, så är det nog så att mina ansträngningar har varit förgäves. För ju mer jag har försökt mig på att begripa, desto mindre förstår jag mig på vad hela världen det handlar om det vi kallar för livet. Det är i sanning ett outgrundlig mysterium.

.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s