Nu vill jag känna mig hel igen


Den helg som nu har varit, har jag till större delen av dygnets timmar legat till sängs. Det var nån gång i slutet av förra veckan som jag kände att nånting inte stod rätt till i kroppen och som sen förvärrades för var dag som gick. Smärtan har stundtals varit så outhärdlig att jag knappt har varit vid medvetande långa stunder.

Och som det inte var illa nog med hur jag själv har mått, så har frun inte mått så mycket bättre hon, stackaren. Det är då man hde önskat att det hade funnits nån, typ den barmhärtige samariten, som likt gubben i lådan helt oväntat hade dykt och som hade erbjudit en hjälpande hand för oss.

Men de är nog ett utdöende släkte, och som på sin höjd existerar i ens fantasi, om ens det, drömmar kanske?

Förlåt att jag gnäller, men var skall jag annars göra det någonstans?