Det är klart man blir fundersam.


Idag fick jag veta att den person jag kände som helt nyligen dog i corona även hade kol. Det var något jag själv diagnostiserades med för några år sen. Med tanke på att jag för några år sen fick fastställt att jag har sömnapne också, vilket för mig innebär att jag är bunden till att ha på mig en andningsmask under nattens timmar, ibland behöver jag använda mig av den mitt på dagen också. så är det klart att det känns inte så vidare hoppfullt ifall om det nu skulle hända att det där så förhatliga viruset skulle drabba mig.

Men så länge det finns liv finns det hopp, sägs det. Antar att det är det man får klamra sig fast vid.