Inatt har den mesta snön töat bort.


Där det igår låg ett tunt täcke av snö, det har under natten fram till idag bytts ut mot ett underlag där ingen människa kan gå utan att man inte riskerar att man handlöst faller mot marken. Och har man nån gång själv varit med om, inte minst hur ont det gör i varenda kroppsdel av en när man väl har slagit omkull, så är det ingen garanti för hur försiktigt man än försöker ta sig fram där det är som mest halast, så har marken under ens fötter en viss tendens att liksom bara försvinna, och sen ligger man där som nåt slags hjälplös offer.

Men idag fick en förvarning då en granne till oss hörde av sig och berättade för oss, att idag var det så halt och slirigt att det var knappt hennes hund klarade av att hålla balansen. Då kan man ju bara tänka hur det hade vart för en själv, om man nu hade fått för sig att man hade gett sig ut och gått.