Och så blev det vinter .


Redan igår kväll hade det kommit en del snö, vilket gjorde att jag fick ge mig ut och skotta en stund. Inatt har det kommit ännu mer snö, och när jag just nu sitter här och skriver så håller det fortfarande på att snöa. Kan nog bli en intressant dag det här.

Därför får vi aldrig tillåta oss att det händer igen.


”Förintelsen kunde ske för att en viss grupp av människor avhumaniserades, och för att vanliga människor teg för att inte stöta sig med makten.​ Låt oss inte glömma och låt oss stå upp för de människor som idag avhumaniseras på olika sätt!” https://www.facebook.com/manniskovarde.se/

Men just för att det råkar finnas dessa så enfaldiga individer och som, trots all den samlade dokumentation som finns genom alla de böcker som har skrivits om förintelsen, de filmer som har producerats, bildbevis inte minst från nazisternas egna arkiv, och inte minst de från som själva upplevde de fasor och grymheter som utspelade sig i nazismens koncentrations och dödsläger, vars liv bär vittnesbörd om vad som hände, detta främst genom att det fortfarande finns en skara kvar av dem som fortfarande är i livet och som därför genom sina liv bär kanske det starkaste vittnesbördet om denna så fasansfulla tid och som saknar motstycke i den mänskliga historien, så förhindrar det inte somliga till att man vill ta udden av det hela, genom att man, mot bättre vetande, förnekar denna så mörka period kring vad det var som då hände.

Men så är det just dessa som har befattat sig med att syssla med sådant som undergräver all trovärdighet för dem och som det sista man kan göra är att ta dessa individer på allvar, som genom att de förnekar de brott som ägde rum, som har lagt en grogrund för att det som då hände och som övergår allt mänskligt förstånd, där den episka frågan hur till synes helt vanliga, normala människor kunde begå dessa så fruktansvärda illgärningar mot andra människor, så är det omöjligt att avfärda tanken på att det som då hände, det kommer att i sinom återupprepa sig.

Jag är trött.


På senare tid har jag känt mig inte så lite trött och sliten, vilket har fått mig att fundera lite extra kring en del saker och som jag tror kan hänga samman med varför jag känner mig så trött som jag gör.

Och en av orsakerna till det, det är jag tämligen säker på vad det beror på. Nämligen följande.

Under en längre tid och som sträcker sig en bra bit tillbaka i tiden, så är det inte få timmar det rört sig om som jag dagligen lagt ner på vad som skrivs om på social media. I synnerhet gäller det här för de timmar jag dagligdags hängt med i det flöde som det skrivs om på Twitter. Men nu känner jag att om jag inte drar ner på det här, rent ut sagt vansinniga tempot,då ligger jag nog snart under jord, för det är ungefär så som det känns nu, och det är väl inte riktigt meningen med att det skall behöva gå så långt.

Och detsamma gäller även för mitt skrivande, här på min blogg. Så glöm och dra ett sträck över vad jag tidigare har skrivit om att det varje ny dag ploppar upp dagsfärska blogginlägg här, för det har jag insett att det orkar jag helt enkelt inte med.